Helfestlig tisdag

På begäran ger jag er receptet på gårdagens middag: filodegspajer. Inspirationen fick jag från Jennys matblogg. Men som vanligt gjorde jag om dem för att passa såväl mina som ungarnas önskemål (Maken är lätt. Han äter allt som serveras. Inklusive alla rester. Till och med kombinationer av rester från olika dagar. Mycket uppskattat av mig som starkt ogillar att kasta ett endaste litet riskorn.)

image

 

Jag tog tre ark med filodeg i barnens form. Penslade lite smör mellan varje lager. Fyllde med babyspenat, fetaost, körsbäsrstomater, skinka och fetaost. Hällde sedan över en uppvispad blandning av tre ägg, en dl riven prästost och två dl mjölk. I min och Henrics form tog jag enbart två ark filoodeg. Fyllde sedan med spenat, fetaost, lax (rester), körsbästomater och paprika.  Hällde sedan över nämnda blandning även i denna form. In i ugnen på 200° i ca 25 min. Serverade med en grönsallad, melon och morotsstavar. ALLT tog slut.

Dagens middag var inte sämre. En pappa på besök förpliktigar godsaker från havet. Till förrätt blev det havskräftor och snaps. Till huvudrätt serverades ugnsbakad lax och rotsaker. Efterrätten utgjordes av choklad. Mycket gott alltihopa. Att syrran med familj slöt upp gjorde att det hela kändes mer som lördag än tisdag. Härlig start på veckan.

Egen träning idag utgjordes av en lätt joggingtur efterföljt av några cirklar i gymet. Cirklar bestående av styrka och stretch. Långt ifrån någon maxbelastning. Utan snarare lugnt och städat. Laddar istället inför morgondagens intervaller. Det blir däremot allt annat än lugnt och städat.

image

Måndagsmode

Ny vecka. Samma tag.

Jag lider inte av söndagsångest eller måndagsblues. Tycker det är befriande och bra för moralen att komma in i det som gör livets återhämtande och avkopplande stunder till något att se fram emot. Och verkligen njuta av när de infinner sig.

Efter en helg med familjen. En supermysig sådan. Med långa frukostar, soffhäng, godispåsar, bio etc. Känner jag stor tillfredsställelse i att väcka barnen i tidig morgon och servera avokadosmothie, fröknäcke och ägg. Dricka mitt heta och syndensvarta kaffe. Och dra iväg i ptbilen. Ordinary life. Så bra. Så tryggt. Och vitaliserande; något de flesta av oss behöver för att orka med all helgdekadens. För det är väl ändå inte någon som tror att vi laddar batterierna med vin, sena kvällar och chips? Nä, skojar såklart litegrann. Men inte helt :-) Vad jag egentligen vill säga är att bra vanor i vardagen ger utrymme extra utsvävningar på övrig tid. (Blir liksom återhämtning på olika plan.)

Veckan som kommer bjuder verkligen på en massa insprängda roligheter. Jag ska bl.a.:

  • hänga med pappa som kommer på besök. Ända från Slätta. (Och han vill såklart äta fisk när han kommer till Västkusten – det ska han få göra)
  • springa sex tusingar i sub 4- fart. (Återkommer om den :-))
  • arrangera ett disco för låg- och mellanstadiet i egenskap av klassförälder.
  • dansa på Rondo när Orup spelar
  • käka middag på Toso med en massa härliga människor

Och såklart vara mamma, jobba, handla och hänga tvätt. Ja, alltså det som jag ägnar allra mest tid åt här i livet. Och på tal om tvätt. Nu måste jag säga ytterligare en sak. Jag gillar att greja med tvätt. Det är så tillfredsställande att hänga upp alla träningskläder och bli påmind om det där passet som genomfördes bärandes just det plagget. Eller tänka på hur kul barnen måste haft när de lerade ner sig så totalt. Eller hur mysigt vi hade på restaurangen när den där tomatsåsfläcken blev till. Att greja med tvätten blir på så sätt en liten resumé av de senaste dagarnas händelser.

Life is what you make of it. Ha en fin vecka!

1J3B6155 fix

 

Veckan som försvann

Ibland går tiden verkligen för fort. Som den här veckan till exempel. Jag visste redan innan den satte igång att jag hade för mycket att göra. Hade dock storslagna planer på att strukturera om den. Ja, helt enkelt planera om för att skapa lite mer luft i schemat. Men det hanns aldrig med. Helt plötsligt var dagarna redan i full gång. Och jag såg mig själv åka från ställe till ställe. In med skivstång i bilen. Ut med skivstång ur bilen. Av med svettiga löparkläder. På med gymkläder. In med kaffe&ägg. Vidare till nästa ställe. Ut med hantlar och trx ur bilen. Osv. Tills det var dags för handla, hämta barn, laga mat, skjutsa till aktiviteter, läxförhör och nattning.

Men oaktat ovan nämnda överfulla agenda, blir jag faktiskt fascinerad. Och skrämd av tidens hastighet. EN dag är liksom ingenting. Jag hinner ingenting på en dag. Känns det som. Men så är det ju såklart inte. Om en analyserar i detalj. Jag gör ju MASSOR på en dag. Det är bara det att en inte hinner stanna upp och tänka på det när en är mitt upp i det. Mindfulness? En utopi i min vardag iallafall.

På Maldiverna däremot, där hann jag massor. Fast jag egentligen inte gjorde något särskilt. Beror ju kanske delvis på att agendan på Maldiverna bestod av att sola, slappa, träna och äta. Agendan på hemmaplan ser ju något annorlunda ut. En agenda som gör att det ständigt finns ett stresspåslag i systemet. I vardagen har jag känslan av att ständigt vara på väg någonstans. Att ständigt jaga efter att hinna i tid till nästa punkt på agendan.

Men – som sagt – tittar en i detalj, hinner en ju såklart massor med saker på en dag. Problemet är ju bara att en sällan reflekterar över det som är gjort. Och känner sig happy med det. Istället fokuserar en det som fortfarande är ogjort. Och jagandet mot nästa punkt är igång.

Men allt ovan rinner då plötsligt av mig. När klockan ringer 6.45. Det är lördag. Barnen sover. Jag tassar upp. Sätter på kaffe. Och löparkläder. Himlen är lila och rosa från den annalkande morgonsolen. Dricker mitt kaffe. Ger mig iväg. Benen känns starka. Och jag trampar på. Steg. Efter steg; en fot framför den andra. Rytmiska andetag. Värme inifrån. Morgonljuset bländar från en klarblå himmel. Luften är hög och klar. Ingen vind. Och jag är plötsligt lugn. Närvarande. Och happy med var jag befinner mig precis där och då. Kanske till och med mindful.

Efter 13 kilometer gör jag en fartökning. Håller i den i 15 minuter. För att det kändes lagom. Styr sedan stegen hemåt för att hämta upp Isak. Vi springer tillsammans nästan varje helgmorgon. Och han älskar det precis lika mycket som mig. ”Mamma, jag känner mig fri” ”Det här är så underbart”, Mamma, varför gör inte alla detta?”.  Att få dela sin passion med sitt barn är bara helt, HELT, helt fantastiskt! Efter fyra kilometer kände vi oss nöjda. Och sugna på frukost.

imageimage

 

 

Update

Jag har inte gått under jorden. Nä, tvärtom. Jag uträttar mer än någonsin. Men jag har ingen tid att återberätta det på. Men i korthet har jag under de senaste två dagarna.

Haft 11 ptklienter.

Roddat med alla kids; utflykter, prov, läxor, aktiviteter.

Handlat, lagat mat, nattat, tröstat och ”bråkat” med nämnda kids.

Tränat ett intervallpass: 10 x 600 m. (Kändes stabilt)

Yogat (75 min skönt flow)

Tränat styrka med Stina (roligaste och bästa passet på veckan)

image

Jag som coach

Igår fick jag anledning att fundera över min coachroll. Hurdan är jag egentligen. En av mina klienter, som jag coachat och tränat länge. Martina. Skulle springa Göteborgsvarvets seedningslopp. Vägen dit har både varit väldigt lätt. Och väldigt svår. Vi har varit tighta i båda faserna. Igår skulle hon iaf springa. Och jag var självfallet på plats. Att se henne springa. Efter den senaste tiden. Vilket utgjorts av den svåra fasen. Var så känslosamt. Jag kände så mycket. Och så starkt. Jag var så närvaande i hennes lopp. Kände viljan. Och kraften i beslutsamheten att genomföra de där 10 kilometrarna på bästa möjliga sätt. Och som hon gjorde det. Och som jag ”sprang med”. Ett helt fantastiskt genomfört lopp av Martina resulterade i en fjärdeplats. Så oerhört stolt över dig Martina!

Hursomhelst förstår jag vid sådana här tillfällen varför jag väljer att inte jobba med för många klienter samtidigt. Och varför jag föredrar långsiktighet i de samarbeten jag inleder. Jag var helt slut efter det där loppet igår. Inuti. Känner så mycket. Bryr mig så mycket. Vill så mycket. Och jag känner hur mycket det påverkar utfallet av min coachskap att jag bryr mig så mycket. För att kunna ge allt det till de människor jag tränar och coachar, krävs en begränsning i det antal som faktiskt kan ingå ”i stallet” från tid till annan. Kvalitet. Före kvantitet. Något jag gillar i alla delar av livet. Möjligen bortsett från min egen löpträning :-)

image

Middag med kollegorna

Imorgon ska jag berätta mer om den här innehållsrika söndagen. Men vill redan nu berätta om att Henrics rökiga och goda pulled beef avnjöts i sällskap av två kollegor ikväll. Så kul att ha både Stina och Kenth på plats vid middagsbordet. Vi har planer på utökat samarbete. Och om detta. Liksom allt mellan himmel och jord avhandlades denna kväll.

Jag måste också bekänna att dagens plan om 3 x 3000 m i ”hög” fart istället omvandlades till 12 km lugn morgonjogg. Kände mig lätt sliten i kroppen och beslutet att avstå från hård löpning kändes enkelt och ”guiltfree”. Tog istället med mina sega ben på en riktig mysrunda i morgonsolen. Helt vindstilla och det luktade höst. Njöt av känslan. Njöt av vädret. Njöt av att sätta punkt för en riktigt bra träningsvecka. Löpning kan vara så vackert.

image

Helg

Oj så mycket grejer vi har fått till den här helgen. Soft fredag som innehöll en massa saker förutom det där vanliga. Jag hann med att fredagsyoga, fredagsfysa i gymet, käka fredagscharkisar och fredagssova i soffan.

Den här dagen har delvis spenderats i Varberg. Som löpcoach. En av mina klieter bor där. Och hon hade gett bort löpcoachning med mig till ett par vänner. Efter att samtliga tränat träffades vi på Kusthotellet för gemensam lunch.  Så himla trevligt arrangemang. Och så himla trevlig dag. Med så himla trevliga människor.  Vill tipsa om de intervaller som sprangs idag.

60 sek x 4; 45 sek x 4; 30 sek x 4, 15 sek x 4. Vilan är lika lång som föregående intervall. Gillar upplägget att tiden  på intervallerna förkortas i takt med att en blir tröttare. Och totalt ger passet 10 min i överfart.

Från Varberg åkte vi sedan i princip raka vägen till en restaurang i Göteborg för att möta upp vänner. Och kvällen fortsatte i samma trevlighetsanda. Vad vore livet utan goda vänner!

imageimage

Tunga lyft och jogg

En av de bästa träningskombinationerna there is. Enligt mig. Börjar med en joggingtur på ca 45-50 min. Och jag menar verkligen jogging. Alltså lätt och skön löpning utan att ta ut sig på något sätt. Snabbt ombyte efter det. Något litet snack. Idag blev det ägg&kaviar. Och så in i gymet.

In i gymet med väl uppvärmd kropp. Syre i lungorna. Endorfiner i kroppen. Och rensad skalle. Bästa fortsättningen utgörs sedan av tung styrketräning. Med många set. Lång vila. Och på en helt annan pulsnivå än den föregående joggingen. Jag körde knäböj idag. Bara knäböj. Tunga böj. Började relativt lätt med femmor (alltså fem rep i varje set). Och arbetade mig ner via fyror, treor, tvåor och till slut två set med en rep. Helt smashing amazing bra pass. Och allt under ledning av Stina. Kände mig stark igenom hela passet. Och det var snarare mersmak än blodsmak. Trots att jag arbetade på toppen av min fysiska förmåga. Tänker konservera den känslan. Och plockar med mig kraften och energin in i vardagen.

image

 

Många plattor och färger på stången idag.