Tack!

Tack för alla fina kommentarer här i bloggen, på FB&IG, i sms, mail och ”live” som jag har fått angående nya hemsidan. Mest kommenterat är dock min ”före”-bild. Och jag kan bara hålla med. Är det där verkligen jag? Nja. Inte till utseendet kanske. Men absolut är det jag. Min blick. Mina tankar och allt det som är jag , om än i en annan skepnad. Och i en annan verklighet. Med de förutsättningar och med den världsbilden jag hade på den tiden. Jag minns exakt hur jag kände och tänkte när det där kortet togs. Det var liksom blandad kompott. Jag var glad att vara på resa med kompisar. Jag var ledsen över att jag inte var lika smal och snygg som dem. Jag var i coola gänget. Men ändå inte populär.  Jag var nöjd över att håret var så platt inkammat i tofsen. Nöjd över taxfreens billiga cigaretter och den ask med 20 diam jag skulle käka i ciggpauserna.  Jag tänkte också att jag skulle försöka jobba på coolhetsfaktorn under resans gång. Kanske banta. Men det vore ju synd på allt billigt godis i taxfreen.

Mycket har hänt sedan dess. Inside. And out. Men den där tjejen på ”före”-bilden är fortfarande jag.

Känner att jag måste balansera med en ”efter”-bild. Såklart signerad Petra Björstad.

1J3B6055 fix

 

 

Go your own way

1J3B6384 fix

I helgen hade Henric och jag ettårig bröllopsdag. Som en del i att uppmärksamma denna högtidsdag fick jag ett armband med inskriptionen ”Go your own way” av min käre make.

Go your own way. Det gör vi ju alla såklart. Det är väl egentligen mer graden av avvikande från gällande normer som avses med uttrycket. Ju mer avvikande från normen desto mer egen. Tänker jag.

Tänkaren i mig satte naturligtvis genast igång att analysera min egen väg i livet såhär långt. Och vid en översiktlig genomgång konstateras att den i princip alltid varit avvikande. I stora drag:

  • Från bonnatös på Västgötaslätten till hotshotlawyer på Mannheimer Swartling
  • Från överviktig, sockerberoende rökare till matälskande gogreengirl i bra form
  • Från idrottsvägrare till långlöpande fitnesstjej
  • Från hotshotlawyer på Mannheimer Swartling till Personlig Tränare och Coach

What’s next? Singer songwriter? :-) (Nä. Jag har trots allt begåvats med såväl en omtänksam som en hyfsat insiktsfull sida :-))

Den gemensamma nämnaren i allt detta är a little brains, a little heart. And lots of guts. För det fall någon tror att ovan exemplifierade livsval kom enkelt. Tänk om. Sanningen är att det var och är hårt arbete. Tannagnissel. Blod. Svett. Och tårar. Om det var värt det?

SÅ värt det! Om en står inför ett vägval i livet. Vilket en ofta gör. Stora som små. Gäller (i de allra flesta fall) att inte falla för frestelsen att ta den enkla vägen. Kortsiktiga eller tillfälliga njutningar och lösningar brukar sällan generera i annat än ett ekorrhjul av just tillfälliga njutningar och lösningar.  Jag har iallafall befunnit mig i många sådana ekorrhjul. Inte minst det i soffan. Med godisskålen på magen under många kvällar, veckor, år. Tänkt: åh, så skönt – det här är jag värd efter en hel dag med plugg eller jobb. Ska nog börja äta bra och röra på mig på måndag. Men fram till dess ska jag njuta riktigt ordentligt. Bäst att ta lite extra av allt det sockriga och fettiga. För det ingår ju inte i livet efter måndag. Och blev det sedan någon start på måndag. Ja, då var det nutrilettdrinkar som gällde. I typ två dagar. Tills jag började hulka av bara synen av förpackningen. Och hungern samtidigt tagit över hela systemet. En sådan där hunger när en inte längre kan kontrollera handlingar med rationellt tänkande. Och så var jag tillbaka i soffan med godisskålen igen. Typ.

En dag, många livstörnar, käftsmällar, sorger och erfarenheter senare valde jag att ta av på den lite längre vägen. På den vägen är jag idag. Den här hemsidan ska ses som en M-skylt på den vägen; en mötesplats för er som vill inspireras med mig på oilka sätt.

Låt mig få veta vad ni vill att jag ska skriva mer om, ta bilder på, återberätta, analysera etc. Jag älskar den här bloggen. Och jag vill såklart att ni ska hänga här. Så, förse mig gärna med era önskemål om bloggens och sidans innehåll.

Sist: stort tack dels till Petra Björstad som tagit alla profilbilder till sidan, dels till Katrin Johansson på Brandyellow som står för sidans design&layout.

 

Scan0006

Helsingborg maraton och världens bästa helg

imageimage

 

imageVilken härlig helg! Fokus på andras rörelse och löpning. Men världens bästa helg ut allmänt välbefinnande för mig. Efter att jag  ägnat fredagsmorgonen åt lätt styrka och kort jogg, handlade allt om att hinna med jobb, barn, packning, aktiviteter, skoldiscon etc. innan tidig sänggång. Tidig sänggång för att stiga upp i ottan, få in alla barn i bilen, förse mannen med maratonfrukost och hinna i tid att parkera, hämta ut nummerlapp innan starten av Helsingborg maraton kl 10.00. Vi hann. Och det blev en härlig dag i Helsingborg. Kul och skönt att stå vid sidan om för en gångs skull. Att vara ledare för hejaklacken. Peppa och följa löparna längs banan. Främst följde vi såklart Henrics och Daniels framfart i spåret. Efter ett tag mötte vi upp Eva och hennes ungar och vi var verkligen en klack att räkna med:-). Självfallet tog vi emot våra löpare i mål. Älskar att stå vid mållinjen av ett maraton och se löpare efter löpare gå i mål. Så mycket känslor. Smärta. Tårar. Och kramp. På en och samma gång. Det är speciellt att springa och uppleva ett maraton. Och det är väldigt tydligt i samband med målgången.

Efter loppet åkte vi vidare till Nyhamnsläge för soft häng, mys, god mat och bubbel. En helt underbar dag och kväll som innehöll det mesta som sätter guldkant på tillvaron. Alltihopa toppades med årets bästa morgonjogg till Mölle. Drygt 13 km tjejsnack med Eva <3 Ville liksom aldrig att den skulle ta slut.

I detta nu är det söndagsmode med raggisar, tända ljus, scones och varm choklad. Ja, vad ska en säga? Vet faktiskt inte. Jag nöjer mig med att njuta av känslan. Och tar med mig den in i veckan som kommer.
image image

Träningstorsdag

 

Torsdagar har seglat upp som en riktigt bra träningsdag. Efter morgonklienterna hänger jag numer alltid på Vagnhallen Crossfit för ett prelunchpass med Stina. Idag var syrran med också. Kan säga att det var världsklass på passet idag. Hade grym energi. Underbart fokus. Och kände mig stark. Många marklyft. Många highpulls. Många kast med mjuk medicinboll. Men det bästa av allt var att det var SÅ kul. Ett riktigt vuxendagis som Stina brukar säga.

Fortsatte dagen med barngrejer såsom läxor och gitarrlektioner. För att sedan möta upp ett gäng trailllöpare för en rejäl runda i skogen. Jag vet! Jag i skogen. Nåja, jag springer ju gärna i skog. Men nu snackar vi rötter, stenar, lera, rullgrus, söndriga spångar. Ja, alltså väldigt långt ifrån mina mjuka och välkrattade stigar som jag vanligtvis springer på. Och länge höll vi på. Men vem kunde tänka på tid. Allt jag tänkte på var att inte ramla. Som jag fick anstränga mig för att parera vurpor ikväll; blev nästan snurrig av det hela. Och som jag njöt på hemvägen. När jag joggade hemåt på plan, säker och förusebar asfalt.

Nu är jag slut som människa för den här dagen. Sov gott. Det kommer jag att göra.

Träning med fokus

Idag ville jag träna lätt. Men fortfarande med kvalitet. Det blev därför ett pass med fokus på teknik i de övningar som jag oftast inkluderar i mina överkroppspass. Mest tid lade jag på chins. När jag inte har någon träningkompis med mig använder jag tjocka gummiband för stöd/passning. Här finns olika tjocklek och elasticitet att arbeta med. Därutöver fokuserade jag på småmuskler i vilka jag är mindre stark samt andra svagheter som jag håller på att stärka upp i nuvarande träningsfas. Blev faktiskt ett riktigt bra pass. Inte så svettigt. Inte så tungt. Men ändamålsenligt. Och med en närvaro och ett fokus som var oklanderligt.

Arbetsdagen har spenderats utomhus. På gräsmatta. På pw med coachsamtal. I en lekpark. Hur härligt! Och jag njuter av de här dagarna i strålande höstsol med klar och krispig luft. För jag vet också att dagarna då tre lager underställ inte kommer att räcka för att hålla mig varm. Måtte det väl ändå dröja ett tag till dess…

1J3B6362 fix

 

Bekväma intervaller

 

Ja, vad ska en säga. Härligt löppass idag. För härligt för att vara ett intervallpass. Iallafall ett utvecklande intervallpass. Värmde upp på vanliga slingan i ca 6 km. Sprang sedan intervaller på bandet. Jobbigt. Visst. Men absolut inte utanför comfortzonen. För att komma dit krävs hårdare arbete. Utan tydliga mål har jag svårt att nå ända fram. Att plocka fram det där sista ur kroppen. Det här problemet har jag inte när det kommer till styrketräning. Där finns ju alltid det mer övergripande – och viktigaste målet – att underhålla kroppen och hålla den stark och skadefri. I löpningen behöver jag dock ett mer konkret mål för att kunna plåga mig tillräckligt hårt i syfte att bli snabbare eller mer uthållig. Men likväl mådde jag som en prinsessa efter passet. Hade ju ändå sprungit 12 km varar 4,8 km i överfart. En solig dag, lite trevliga klienter och en golunch på det!

Imorgon laddar jag för en fulltecknad arbetsdag och (ytterligare) en kväll med föräldramöte. Har jag tur hinner jag med några lyft i gymet också.

Måste också tillägga att världens bästa mamma tog semester, körde hela vägen från Slätta och möjliggjorde att jag kan gå på samtliga föräldramöten den här veckan. Tacksam är inte ord som räcker för att beskriva hur jag känner.

Uppladdningsträning

”Mamma: kan jag få en kvarg med granatäpple på innan jag ska sova?” På temat barn gör som man gör. Inte som man säger :-)

Idag har jag laddat upp med en ”lugn åtta” efterföljt av yoga. Perfekt start på träningsveckan. Och perfekt uppladdning inför morgondagens fyrahundringar. Tänkte faktiskt att jag kör en lång uppvärmning på min ”vanliga” slinga utomhus för att sedan springa själva intervallerna på löpband. Imorgon vill jag nämligen fokusera på fart. Och på att grisa lite. Just grispass känns lättare på löpband. Där är det så ”mycket svårare” att sakta ner när det börjar göra ont. Dessutom kan en fokusera på farten även när det gör ont eftersom en inte behöver lägga energi på att parera vind, insekter i ögonen, rötter, motlut etc.. Farten är också jämn under hela intervallen osv. Ja, ni fattar att jag gillar intervaller på löpband. Iaf ibland :-) Nedjoggen gör jag sedan på vanliga slingan utomhus.

Förutom allt detta har jag ett skönt tisdagsflöde av fyra klienter, barnlämning, barnhämtning, en mamma som kommer från Slätta för att hänga med kidsen medan jag går på föräldramöte, handling, middagsfix, fotbollsträningar, läxor etc. etc. Livet. Precis som  jag gillart.

Busy doing nothing at all

Kanske inte precis såsom rubriken antyder. Men ändå lite åt det hållet. Idag behövde jag vila benen. Jobba administrativt. Fixa med mina onlineklineters olika upplägg. Ha coachsamtal osv..

Därutöver behövde jag fixa ALLT annat hemma. Byta lakan för sex personer. (Görs inte i en handvändning kan jag meddela – hej lakan på tork i hela huset) Åka till återvinningen. Handla. Jamen ni vet. Allt det där som skjuts upp i en stressig vardag. Startade därför denna dag med att upprätta årets längsta todolist. Den har jag sedermera successivt bockat av. Jag är just nu på punkten ”Blogginlägg” :-) Därefter är det faktiskt inte särskilt många grejer kvar att ta itu med denna söndag.

En utblick över träningsveckan ser i detta nu ut såhär.

Måndag: lätt löpning, yoga

Tisdag: kvalitetspass löpning (känns som att det kommer att bli fyrahundringar)

Onsdag: ingen lucka såhär långt. Vila alltså.

Torsdag: explosiv styrketräning med Stina. Ev. traillöpning med några löparkompisar i Billdal.

Fredag: distanspass löpning (ev med en fartökning om jag får feeling och energin finns). Marklyft och knäböj.

Lördag: vila (Henric och Daniel springer maraton i Helsingborg. Jag, Eva och alla barnen utgör hejaklacken)

Söndag: morgonjogg

Saknas ett överkroppspass. Men det blir säkert en lucka för chins, bänkpress och annat kul :-)

8G1A5853 fix

Skönt långpass

Första hjälpen efter långpass: fotcreme från Bodyshop (lukar pepparmint och är helt fantastiskt bra), lakrits och colazero.  

Efter att ha agerat hejaklack och vattenflaskabärare på barnens fotbollsturnering hela förmiddagen var jag tvungen att tina upp och torka innan det ens gick att tänka på att ge sig ut igen. Ok, lång mening där. Men ni fattar. Jag var soaked to the skin och fick värma mig med het gryta, te och varm dusch.

Efter en stund kände jag suget efter löpningen komma smygande. Planen var 30 km med stopp i Hovås för att mysa en stund med bortresta vänners katt. I planen ingick dock inte att åter bli dränkt av ett nästintill tropiskt regn, att Mr Garmin skulle lägga av eller att jag råkade dra igång larmet när jag skulle in och gosa med katten. Men allt löser sig, så även idag. Har en tex en grym vattenavvisande löparjacka från Salming, eller 15 km på klockan (spring samma väg tillbaka) och en blond kalufs med babylockar (varken grannar eller väktare tyckte att jag såg särskilt misstänkt ut :-)).

Själva löpningen var så lekande lätt idag. Inte en meter kändes jobbigt. Enda smolket i bägaren är mina fötter som smärtar en aning; fotsulor ömmar och jag har börjat få tendenser till kramp i tårna. Why? Men löpningen – den bara flöt på. När ska det börja ta emot tänkte jag flera gånger under sista milen. Det gjorde det aldrig. Sista fem kilometrarna var sannolikt de snabbaste idag. Säkert kan en ju dock inte veta eftersom Mr. Garmin valde att strula. Summa summarum: ett helt underbart löppass som jag ska minnas de dagar benen inte är lika samarbetsvilliga.

Guldkantad fredag

 

 

 

 

 

 

 

 

IMG_6617.JPG

IMG_6631.JPG

IMG_6637.JPG

Hur många härliga saker är egentligen rimligt att hinna få vara med om under en dag. Många tydligen. Vad sägs exempelvis om det här?

Efter min vanliga fredagsmorgonptdate i Örgryte mötte syrran upp för jogg med efterföljande frukost på Elite Park Aveny. Hur gott, mysigt och härligt som helst. Därefter ny ptdate i Billdal efterföljt av ett kort men effektivt ryggpass i gymet.

Lunch med fin kompis.

Därefter på med klackar och läppglans för vidare färd mot stan och fina vänner för champagne i solen. Vi njöt verkligen av bubblet, samtalen, solen och hänget på Terassbaren på Clarion Post. Den där AWn satt som en smäck. Men det tar inte slut här. Efter att jag kramat vännerna hejdå på Post blev jag upphämtad av en tredje dito för middag och sent fredagsmys.

Nu sitter jag här i soffan med datorn i knät och känner mig alldeles supernöjd, superglad och supertacksam över allt härligt som den här dagen bjudit på. Morgondagen ser inte ut att bli sämre. Fotbollsturnering med barnen hela förmiddagen. Långpass hela eftermiddagen. Mys hela kvällen. Kommer att somna med ett leende idag.