Teknikträning med helheten i fokus

Älskar torsdagsträningarna på Vagnhallen. Då gör jag grejer som aldrig skulle blivit gjorda såvida inte någon instruerats om att tvinga mig till det. Grejer jag behöver göra för att utvecklas. I löpning. I styrka. I livet. Grejer utanför min comfortzone. Idag låg fokus på ryckböj eller overhead squat (beroende på hur internationell en vill vara). Teknik. Knän. Axlar. Fingrar. Allt på exakt rätt position. Tvinga in axlarna i rätt läge. Stretch för bröstryggen som är nästintill omöjlig att förklara. När ”saker” flyttar på sig därinne. Och hamnar rätt. För att en inte ger sig. För att en tvingar in kroppsdelarna i rätt position i förhållande till varandra. Och när en där och då känner hur kedjorna i kroppen kopplas ihop och – som i ett trollslag  –  blir en starkare. Ja, så kändes det idag efter en sådär 100 ryckböj i olika utföranden. Med pinne, stång, gummiband. Utan vikt. Med vikt. Med stöd framför stången. Med stöd bakom stången. Till slut dog jag axeldöden. Och totaltheltslutihelakroppendöden. Men jag vet redan nu att efter lite återhämtning kommer de där axlarna och den här kroppen att vara lite starkare och i lite ”bättre position” än innan dagens träningspass. Till nytta i löpning. I styrka. I livet.

image image

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Följande HTML-taggar och attribut är tillåtna: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>