Memorable day

Det krävdes tydligen lite ”tuffare” förutsättningar med isiga gator och bitig kyla för att jag skulle ge mig ut på långa intervaller. Värmde upp med långfrukost tillsammans med maken och följde upp med en tre kilometers uppvärmning med honom. Därefter drog han iväg på på lugn långjogg medan jag sladdade iväg på den första av tre tvåkilometersintervaller. Underlaget var halkigt och fästet under all kritik. Benen var däremot väldigt samarbetsvilliga. Och vad gör väl lite dåligt fäste i det läget? Inget alls faktiskt. Kunde med relativ lätthet hålla tävlingsfart på halvmaran under intervallerna. En av de bästa sakerna man får uppleva som löpare är ju just de där passen med bra ben. Och i synnerhet de där passen när man överhuvudtaget inte räknat med det. Idag var en en sådan dag. 15 km easy running. Det var naturligtvis jobbigt under intervallerna. Men inte den där tunga, slitiga och riviga jobbigheten som uppstår när man har ”dåliga” ben eller är ur form. Utan jobbigt på ett hanterbart och positivt sätt. Så nice! Det här passet ska jag tänka på de där dagarna när man segar sig fram i spåret med blytunga ben.

Detta härliga löppass efterföljdes sedan av en lång lunchsittning på Tranquilo med Henric. För att toppas med en kväll med tjejerna i champagneklubben. Vilken dag! Tid med maken, tid med vänner, kvalitetsträning, extra god mat och champagne. Livet är så enkelt ibland. Det ska jag också komma ihåg. Särskilt de dagar som det är svårt. (Oj, vad mycket jag skulle minnas från den här dagen! :-))

Vi hörs imorgon.

1J3B0532 fix1

Foto: Petra Björstad