
Jag älskar att springa distans och jag älskar att styrketräna för styrka och muskeltillväxt. Många brukar påpeka att de här disciplinerna motverkar varandra och att jag bör välja en av dem. Från fitnessfolk får jag ofta kommentarer om att ”sluta bränna mina muskler i löparspåret” och från löparkretsar kan jag få frågor om varför jag släpar runt på fartdämpande extrakilon i form av muskelmassa. Nu tränar jag ju inte för att bli bäst eller att tävla i något av detta. Jag tränar för att det är min hobby, mitt intresse, min terapi, min egentid men framförallt för att jag inte vill eller kan vara utan den känsla av välbehag, tillfredsställelse och välmående som den genererar. Eller känslan av att vara stark som Hulken. Eller att ha energi till allt jag vill orka i vardagen. Eller – såklart, känslan av att vara stolt och nöjd med kroppen och fysiken. Värt mycket. Känslan av det omvända kan vara förödande – något jag märker av både i mitt jobb och i min bekantskapskrets.
Tillbaka till den där ekvationen. Till viss del handlar det förstås om gener, jag har lätt att bygga muskler. (For god sake – jag hade inte lyft en hantel före november 2011.) Men därutöver handlar det framförallt om att:
1. ha en genomtänkt träningsplan för såväl löpningen som styrkan och att periodiseringen av de båda disciplinerna går hand i hand. Inför löptävlingar i vilka jag vill prestera eller slå personligt rekord drar jag alltid ner på tunga lyft till förmån för spänstträning och flerreppare;
2. alltid ha en plan för veckans träning och hur de olika passen ligger i förhållande till varandra. Det är t.ex. inte optimalt att köra tung benträning dagen före ett kvalitativt löppass;
3. att äta ordentligt. Genomtänkt och tillräckligt. Jag ska inte tävla i fitness och för mig existerar det inte att gå till gymet småhungrig och tom på energi. Då kan jag lika gärna strunta i det. Löpning däremot är inga problem att köra på ”tom mage”. Kan springa iallafall 25 km innan frukost numer (förutsatt att jag ätit bra dagarna innan och att det är truckarfart). En annan sak är om det handlar om högintesiv löpning – det funkar inte utan välfyllda depåer. Protein, ”bra” fetter (lax, nötter, frön, olivolja, avokado) och grönsaker är grunden i min kosthållning. Sedan adderar jag kolhydrater utifrån planerad och genomförd träning. Emellanåt äter jag också bara det jag känner för utan att tänka så mycket på vad, när, varför och hur mycket. Jag ser också alltid till att äta något direkt efter ett träningspass för att förhindra nedbrytning av muskelmassa och för att påskynda återhämtningen.
Summa summarum: jag tänker även fortsättningsvis jobba på muskeltillväxt och samtidigt springa långt. För att jag kan. För att jag inte vill välja. För att det är kombinationen av dem som gör mig glad, nöjd och välmående.